"Så hon ljög friskt kvällen igenom; om festen, om hur det varit, om allt de gjort. Och hon fann till sin stora förvåning att ljugandet berusade henne. Hon kryddade beskrivningarna med allehanda kallhamrade små detaljer som skulle öka deras trovärdighet, hon gick upp i sitt ljugande så fullständigt att hon till slut själv varken visste ut eller in. Hade det hänt så som hon beskrev det eller så som det verkligen hänt? Och det var som om ljugandet inte egentligen var lögn utan bara ett sätt att vända allting ut och in på, så att det mörka vändes inåt, och inte syntes."
ur Aliide, Aliide Mare Kandre
"jag kan bli väldigt rörd/av att läsa saker jag skrivit/för att jag känner igen mig"
ur "det är fortfarande mitt i natten" i och vi fortsatte att göra någonting rörande av Elis Burrau
Inlägg
Asterix and the White Iris
6 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar